Nyheter

Narkotikapolitik – Sverige och världen

I Sverige är det något skumt på gång. Bland liberaler och pragmatiska skademinimerare så upplevs det som att narkotikapolitiken nu transformeras till det bättre. Idag är det nästan rumsrent att ifrågasätta den repressiva/restriktiva narkotikapolitiken som ofta verkställs med den praktiska metoden nolltolerans, grundad i den heliga visionen om det narkotikafria samhället.
Behandlingen av tunga missbrukare blir för varje dag som går mer vetenskapligt förankrad, samtidigt som kraven från myndigheter på behandlingshemmen höjs.

Men likafullt serveras folket ett smörgåsbord av repressiva lagförslag och grundlagsändringar.

Låt oss kalla det för ved i Sveriges populistiska valbrasa. För fortfarande så luras de flesta av knarkkrigarnas orealistiska löften och grymma metoder! Istället för att böja sig under gamla dogmer måste frihetsälskande svenskar liberalisera och sekularisera Sveriges riksdag för att bryta det förlamande grepp som nykterhetsivrare m fl hållit landet i sedan det måttlösa supandets tid. Tiderna förändras och vi måste förändras med dem!

Framförallt måste vi bekämpa den senaste tidens utveckling, som generellt sett uppvisat oroande frihetsnegativa tendenser inom lagstiftningen. Detta tycks dessvärre vara en genomgående trend  i vårt samhälle just nu.

 

 

Rastaforskarna kallar denna paradox för dödsrycket;

Snart är det meningen att barn ska kissa i polisens muggar utan föräldrarnas tillåtelse. Dessutom ska elever impregneras med narkotikamoralism genom drogtester i skolan.
Ett ständigt återkommande förslag och exempel på hälsofascism från knarkkrigarna är generell klassning av ”kemiska familjer” som ska hindra Research Chemical-branschen, långsamt går vi i Sverige över till vitlistning av ämnen istället för svartlistning som är norm.
Ett mer konkret förslag som är högaktuellt; polis och tull ska kunna ta ifrån medborgare sådana ämnen som är på gång att narkotikaklassas och kan tänkas vara ämnade för användning i rusgivande syfte.

I och med vår kampanj som handlar om syntetiska cannabinoider har vi förstått att det redan idag är näst intill omöjligt att få reda på vilka ämnen som övervägs för narkotikaklassificering. Det finns ingen transparens i processen, det är mycket svårt att få ut handlingar innan själva förslaget till regeringen är upprättat.
När ett ämne ska klassificeras så görs inga officiella remissförfrågningar. Det är höljt i dunkel vem/vilka som föreslår ännu icke kriminaliserade droger till Folkhälsoinstitutet för att få till ett förslag om klassificering som narkotika/hälsofarlig vara och i praktiken en knarkstämpling.

Rastaforskarna: Sveriges knarkkrigare är dåliga förlorare

En utblick i världen visar mycket tydligt att Sverige sällar sig till de religiösa och halvdemokratiska ländernas skara när det gäller narkotikapolitik.

I Berlin höjs snart gränsen för hur mycket cannabis du får bära med dig från 10 till 15 gram. Landet Portugal har efter ett decennium med avkriminalisering visat att skademinimering är en klok politik.

I katolska Polen surras det om liberala lagförändringar på narkotikaområdet och ett avsteg från den Svenska vägen. I Tjeckien avkriminaliserades personligt bruk den första januari 2010.

I amerikanska massmedia diskuteras det ständigt om legalisering av cannabis, militariserade poliser som systematiskt begår brott mot mänskliga rättigheter och det urspårade knarkkriget i Latinamerika.

I vår geografiska närhet är det tydligt att Danmark och Norge numera hanterar samhällsproblemen som kommer av tungt missbruk med pragmatiska och skademinimerande lösningar, till Sveriges stora förtret.

Den moraliserande statsmakten

Vad den godtrogna kristhälsoministern Maria Larsson och tant Gredelin på justitiedepartementet inte tycks förstå är att polisen och övriga inblandade myndigheter inte kan hantera alltför långtgående befogenheter utan att missbruka samhällets förtroende.
Det enda viktiga i denna sjuka demokrati är politisk konkurrens och att inför valet kunna säga något som man tror att folk vill höra, oavsett om det är realistiskt eller ej.

Beukelmann Boys i Stockholm a.k.a. Ravekommissionen, a.k.a. ungdomsroteln är ett bra exempel på maktmissbrukande polis. Chefen David Beukelmann lär studenter på polishögskolan att rastaflätor och bylsiga brallor är liktydigt med knark samtidigt som hans deputies trakasserar oliktänkare i Stockholms T-bana.

Jesper Nilsson , som  av civilpoliserna upplystes om att han såg påverkad ut och nog kanske skulle tvingas med till polisstationen för drogprov, uppfattade detta hot (som det ju i själva verket handlade om) som taget ur luften.

P S. Idag var det två år sedan FRA-lagen klubbades igenom.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hoppas du gillade artikeln!

Cannabis.se kommer alltid att vara öppen och gratis för läsarna, men idag har många annonsblockerare och arbetet med hemsidan tar mycket tid. Snälla hjälp oss genom att handla produkter från våra annonsörer.