Visst är det fascinerande att beskåda den stora förnekelsen bland svenska knarkkrigare? Det är drogliberalism hit, kollektiva drogtest dit. Samtidigt så sker det en enorm förändring i Sverige, och runtomkring över hela planeten just nu!
För när politiker år 2014 uppvisar fullständig inkompetens och oförståelse för problematiken, sprider myter och dogmatik framfantiserad av RNS, ja då är det verkligen dags för en reality check.
När folkpartisten Torkil Strandberg i Helsingborgs Dagblad uppmanar till kamp mot droger så går det enkelt att utläsa de maoistiska idealen från Per Johansson och riksförbundet narkotikafritt samhälle. Å andra sidan inte så konstigt med tanke på att tidningens chefredaktör, Lars Johansson, är synnerligen hatiskt inställd till kritiker av den svenska modellen.
Det är en total utopi så att älta dessa slogans om ett narkotikafritt samhälle/skola kan inte anses vara något annat än ohederliga argument, för något som aldrig kommer att ske. Det är ren och skär populism som så klart orsakar lidande, det motverkar t o m avsett syfte.
Men hela denna illusion om den svenska modellen genomsyrar verkligen Sverige och fram tills för några år sedan var alla politiker överens. Men de organiserade knarkkrigarna, Nils Bejerots följare, narkotikapolisen och röstfiskande politiker bryr sig inte om vetenskap eller fungerande juridik. Deras åsikter bygger på en övertygelse stark nog att förneka verkligheten. Så trots att vi kommer se flera exempel av långtgående avkriminalisering eller t o m legalisering i flera grannländer, detta decennium så kommer dessa människor aldrig att ge upp.
Ett skrämmande ignorant exempel på denna förnekelse är den i Stockholm baserade organisationen European Cities Against Drugs. Det är Stockholmarna som betalar för att denna grupp tillsammans med RNS/WFAD ska sprida den Svenska intoleransen globalt. Det kostar enligt ansvarig politiker Anna König Jerlmyr och känd knarkkrigare ca en miljon per år.
Denna vision eller rättare sagt utopi måste förkastas. En bra start är att politiska ifrågasätta varför skattemedel ska slösas på något som omöjligen kan leda någon vart, ja förutom en hög narkotikarelaterad död så klart.
Att slå hål på deras argument och kritisera deras metoder är inte längre omöjligt även om de har opinionen med sig. Det är nog nu! Pompösa och självgoda konferenser som dessa MÅSTE upphöra!! Det är dags att inse vad som pågår i verkligheten och anpassa sig efter det. Att kalla det för uppgivelse, profithunger eller lobbyism är bara ett smutsigt trick.
Men det är kanske inte så konstigt med tanke på de ansvariga ministrarnas roll i denna kamp. Kristna Maria Larsson som ansvarar för vården och informationen är en stofil, hon vill inte se någon förändring och nonchalerade därför Gerhard Larssons reforminriktade utredning.
Justistieminister Beatrice Ask, Reinfeltds krockkudde, kan inte kan sluta medicinera med Incarcerex eller låta blir att beställa följsamma utredningar. Att utöva ministerstyre, och fullständigt strunta i de lärda samt ignorera konstitutionella råd gör hon för jämnan.
Även om att allt pekar emot ska hon nu höja straffen för grövre narkotikabrott. Det kanske skulle kunna te sig logiskt om straffen för småbrott sänktes men icke.
Det är lite som att kalla drogtester av elever för frivilliga och randomiserade. Vi vet ju alla hur orättvist det kan gå till mellan skolledning och den lilla eleven i dramatiska situationer.
Det är inte värdigt en modern demokrati att hålla på så här mot meningsmotståndare och kritiker som det går till i Sverige. Konservativa motståndare av förändring på narkotikaområdet vet inte allt. De har ingen spåkula som säger hur det ska vara. Först när svenska knarkkrigare börja bete sig respektfullt och tolerant kan vi alla diskutera och arbeta fram vad som fungerar bäst här i vårt land.
RIP RNS!
Länkar:
Vi måste ta kampen mot drogerna
Högsta domstolens och justitieministerns olika uppfattningar